Dag 3 - 7 juli 2009

Björn väcker oss kl.8.00 denna småregniga tisdagsmorgon. Kl.8.30 beger vi oss från Mariestads hamn med siktet inställt på Sjötorp. Vi passerar x antal prickpar när det börjar spöregna. Betty får på sig seglarställ och regnställ och är redo för en stund vid rodret. Jenny sätter sig i ruffen där det är lä och inte riktigt lika blött som ute. Betty som vid det här laget är genomblöt utbrister "Detta är ett bra tillfälle att träna op-er-a" och drar ett par låtar i operagenre. Det låter väl inte så kul för er just nu, men hade ni varit där och sett fröken Martinsson, totalt genomvåt, ståendes på soffan i sittbrunnen, hållandes i storbommen och sjungandes opera så förstår ni att jag var nära att kissa på mig av skratt. 

Operasångerska!

Närmare Sjötorp blir det sidbyte och Jenny tar över rodret och Betty tar över lä-positionen. Jenny deklarerade tidigt att Betty minsann är kapten ombord och hon själv bara en enkel däcksmatros, därför är det Betty som ska styra i slussarna. MEN när Sjötorp närmar sig är det fortfarande Jenny som styr och ett byte fanns det aldrig tid till eftersom den trevlig slussflickan direkt vinkade in oss. Käre mina getter vad pulsen var hög och de stackars vattendropparna som nådde våra kroppar förångades direkt. Efter några instruktioner från sussflickan var vi igång. 

Slussflickan

Aktertampen var sträckt och fastsatt medan Betty med sitt liv och händer som insats kämpade med att hålla förtampen sträckt. S/Y Bella Blue var inte ensam i slussen, nej då, en dansk enorm motorbåt hade vi som sällskap. Han märkte knappt av den gigantiska mängden vatten som forsade in i slussen och som fick Bella Blue att med enorma krafter kastas hit och dit och rätt i slussväggen. Betty slet som ett djur på fördäck och det såg den uppmärksamma slussflickan. Vattnet stängdes av och förtampen flyttades ett par meter för ut. Nytt försök och nu gick det bättre. Strax var vi uppe och portarna öppnades, Göta Kanal låg framför oss och vi har lyckats med vår första slussning!! Nu kanske ni tror att det är en hel vetenskap att slussa och nej det är det nog inte. Men för oss var det en avgörande punkt!

S/Y Bella Blue och våran enorma danska granne.

Vi låg kvar i slussen en stund. Betty köpte kanalbiljett för Sjötorp-Mem för 4000 kr och vi fick en fin skylt att sätta på masten. Därefter tuffade vi vidare och Sjötorps slussar 2-3, 4-5, 6 och 7-8 klarades av i bara farten och ni kan nu kalla oss sluss-proffs. Eftersom Nemo inte alltid vill starta så fick han vara på genom alla slussar. Tydligen så har slussvakterna kontakt med varandra via walkie talkie så alla visste redan att vi hade "lite problem med motorn". Eftersom Westkust är byggd i Sjötorp så är det lite som att komma hem, Sjötorp är liksom vårt. Planen var att gå i land där och spana på varvet och så, men slussningarna gav oss blodad tand och vi åkte vidare istället. 

Betty med kanalbiljetten.

När vi närmade oss Lyrestads tre broar lyste solen för första gången på resan. Seglarställ, underställ och windstopper plockades av och shortsen kom till användning. Ca. 15.00 kom vi fram till Norrkvarns två slussar och kan ni tänka, solen sken fortfarande. Göta kanal är lite som Sotenkanalen hemma, än så länge. Man behöver inte navigera direkt för det är så smalt att man inte kan komma fel.

 Actionbild!

När vi nådde nästa slussområde som var Hajstorp dog Nemo helt utan förvarning ca. 500 meter från slussen. Jenny försökte få igång honom otaliga gånger men han vägrade. Betty fick fram en paddel och började paddla frenetiskt i fören. Jenny gav upp Nemo och hittade också en paddel. Söta som de var i slussen så väntade de på oss. Vi var asförbannade på Nemo och sjukt trötta i armarna efter racerpaddlingen. Därefter går solen i moln och inte långt efter började det regna. Vi har nu sällskap med två trevlig stockholmare i motorbåt och några norrmän/engelsmän i träsegelbåt samt fortfarande våra enorma danska motorbåt. När vi kom in slussen utbrister den manliga av slussvakterna "Två tjejer i en segelbåt, det är en ovanlig syn" och sen "Jag är snygg" (tror vi att han sa, fast det var han inte). Vi gör klart för slussning, Betty håller i förtampen och Jenny försöker att få igång Nemo. (Hemligt recept: Dra i snöret några gånger, kugghjulet hoppar ur, öppna huven och se lite smått cool ut när du drar tillbaka kugghjulet i rätt läge oh trycker ner det igen så snöret åker in, dra ut schoken, dra 2 gånger i snöret, tryck in schoken, dra två gånger till och då startar han, skrik ett glädjetjut och sätt tillbaka huven igen). 

Våran älskade (och ibland hatade) Nemo!

När vi befinner oss i näst sista slussen i Hajstorp (Vårt mål var att nå Töreboda den kvällen) börjar det tidigare duggregnet övergå till spöregn och åska. Slussen stängs av för att vänta på bättre tider och alla personer i våra grannbåtar lägger fast tamparna och går in i sina varma och torra båtar. Men inte de två tappra unga kvinnorna med minimal fuktig ruff. De tar fram en paddel och har som regnskydd och står snällt kvar och håller i sina tampar. Spöregnet ökar i styrka och till slut är det som att hälla ut en pyts med vatten över sig. Allvarligt talat så har vi aldrig varit med om ett sådant regnväder. Vi passar på att öva lite stämsång i "I'm singning in the rain" och klassikern "Det ska va blött å slussa, annars kan de kvitta". Tills slut så avtar regnet och våra slussvänner kliver ut båtarna torra som de är och vi fortsätter slussningen. Vid det här laget är klockan närmare 18, vilket innebär stängning för slussar och broöppningar vilket gör att vi snällt får lägga till i Hajstorps mysiga gästhamn.

En mysig solig bit av kanalen. Föröver skymtas vår stora danska vän

 och vår trevliga stockholmare.

Jenny som är nära ett migränanfall tänker att en löprunda är nog det bästa. Hon snörar på sig löparskorna och ger sig ut på en runda som hon sett på en skylt, Springer vilse såklart och efter ca. 1 mil och ett åskoväder senare är hon hemma igen. Betty har under tiden stillat sitt musikbehov, pumpat vatten och är nu skittrött efter dagens bravader. Jenny duschar och försöker sedan torka både kläder och handduk på ett minimalt element i duschrummet, sedan kom tipset om att använda torktumlaren i rummet bredvid! 

Kvällen avslutades med lite kvällsmat i form av makrillfilé i tomatsås och knäckebröd. Spartansk ska det va!